Om pneumokocker
Pneumokocken (Streptococcus pneumoniae) är en bakterie som ingår i släktet streptokocker. Mindre allvarliga sjukdomar, där pneumokocker är en vanlig orsak, är öroninflammation och bihåleinflammation. Men pneumokocker är också den vanligaste orsaken till svåra, i värsta fall livshotande, infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker har goda möjligheter att föröka sig när man har en pågående virusinfektion, influensa eller en vanlig förkylning, som gjort att slemhinnorna skadats. Pneumokocker är en av de främsta orsakerna till dödsfall på grund av infektioner hos vuxna och globalt sett en av de vanligaste infektionerna som barn dör av.
Allvarliga och mindre allvarliga pneumokockinfektioner
Pneumokockinfektioner kan grovt delas in i två grupper. Icke-invasiva och invasiva infektioner. Till de icke-invasiva pneumokockinfektionerna räknas de vanliga, men nog så besvärliga, sjukdomarna som övre och nedre luftvägsinfektioner. Till övre luftvägsinfektioner räknas öroninflammation och bihåleinflammation. Lunginflammation (pneumoni) drabbar de nedre luftvägarna som lungvävnaden och lungans slemhinna.
Invasiv pneumokocksjukdom (IPS) är ofta betydligt allvarligare och innebär att pneumokockbakterierna spridit sig in i blodbanan (bakteriemi) eller till andra kroppsvätskor som exempelvis ryggmärgsvätskan. Till dessa sjukdomar räknas bakteremisk lunginflammation. Bakteremisk lunginflammation är den vanligaste invasiva pneumokockinfektionen.
Andra allvarliga infektioner orsakade av pneumokocker som spridit sig i kroppen är hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis). Invasiva pneumokockinfektioner är en vanlig orsak till både sjukdom och död hos äldre, där allvarlighetsgraden stiger med åldern.
Generellt kan man säga att de icke-invasiva formerna av pneumokocksjukdomar är mer vanligt förekommande, men de invasiva tillstånden i allmänhet är allvarligare.
Antibiotikaresistens
En alltför generös förskrivning av antibiotika kan leda till att bakterier utvecklar försvarsmekanismer och blir okänsliga (resistenta) mot till exempel penicillin. Därför är svenska läkare idag mycket restriktiva med att förskriva antibiotika vid okomplicerade luftvägsinfektioner.
Infektioner med dessa resistenta bakterier kan sprida sig i samhället och ge upphov till mycket svårbehandlade infektioner. Det har man sett exempel på i många länder i världen. För att förhindra en liknande utveckling i Sverige, där det vanliga penicillinet fortfarande är verksamt mot nästan alla pneumokocker, antibiotikabehandlar man bara när det är nödvändigt. Barn med lindriga besvär, till exempel färgad snuva, får sällan antibiotika om de mår bra för övrigt.
Vaccination kan därför vara ett viktigt verktyg i kampen mot att minska behovet av antibiotika. Immunisering genom vaccination är en av flera viktiga delar i det förebyggande hälsoarbetet.
Luftvägsinfektioner
Luftvägsinfektioner är infektioner som drabbar luftvägarna och dessa kan orsakas av virus eller bakterier. Näst efter virus är pneumokocker den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner – både bland barn och vuxna. De delas in i övre och nedre luftvägsinfektioner.
Övre luftvägsinfektioner drabbar svalg, hals, näsa, mun och öron. En vanlig förkylning, öroninflammation eller bihåleinflammation är exempel på övre luftvägsinfektioner.
Nedre luftvägsinfektioner drabbar luftrör och lungor. Lunginflammation och bronkit är exempel på nedre luftvägsinfektioner.
När du drabbas av en virusinfektion i luftvägarna ökar risken för att också få en pneumokockinfektion. Det beror på att virusinfektionen skadar slemhinnorna i luftvägarna så att du blir mer mottaglig för en bakterieinfektion. Man skulle kunna säga att en virusinfektion bäddar för en efterföljande pneumokockinfektion.
Pneumokocker i siffror
Det finns mycket fakta och statistik om pneumokocker och pneumokocksjukdom. Nedan presenteras några:
- Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen. Över en och en halv miljon människor avlider årligen till följd av allvarliga pneumokockinfektioner, där framför allt äldre är en stor grupp. Varje år dör också fler barn under fem år av lunginflammation än av någon annan sjukdom.
- Uppemot hälften av alla lunginflammationer orsakas av pneumokockbakterier. Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation. 20 till 40 procent av dessa kräver sjukvård. Förutom individuellt lidande är detta även förknippat med höga kostnader för samhället. Med samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart relaterad till sjukhusvård.
- Dödligheten i lunginflammation bland äldre ligger på mellan ca 10% och 15 procent.
- Pneumokockinfektioner blir vanligare med ökad ålder. Redan från 50 års ålder ökar risken att drabbas.
- Folkhälsomyndigheten rekommenderar att riskgrupper och personer över 65 år vaccinerar sig mot pneumokockinfektioner.
- Sedan konjugerat pneumokockvaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 2009 har antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom hos barn under två år mer än halverats i Sverige.
- År 2020 fanns det ca 4 milj personer över 50 år i Sverige, en ökning med 500 000 personer sedan 2010. I takt med att befolkningen i Sverige, men också i resten av Europa, blir allt äldre väntas antalet invasiva pneumokockinfektioner öka.
Pneumokocker sprider sig lätt
Pneumokocker sprids genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär på bakterien i näsa och svalg.
Särskilt vanligt är det att barn bär på pneumokocker och smittspridningen är störst i miljöer där många människor vistas på en begränsad yta, t ex daghem eller förskola, och under vintermånaderna. Därifrån sprider sig sedan smittan till föräldrar och anhöriga. och vidare ut i samhället.
Pneumokocker förekommer även i näsa och svalg hos friska personer, både barn och vuxna, utan att orsaka sjukdom – så kallat bärarskap. Detta betyder att personer som inte själva är sjuka kan smitta andra som riskerar att insjukna. Pneumokocker kan närmast betraktas som ”normalflora” i näsa och svalg hos små barn. Dessa blir dessutom vanligen bärare av pneumokocker under längre tid (en till flera månader) jämfört med äldre barn och vuxna (en till ett par veckor).
De som löper större risk att drabbas är bland annat:
- personer med nedsatt immunförsvar som reumatiker eller cancerpatienter
- personer med kroniska sjukdomar som lung- , hjärt-, leversjukdom, kronisk njursvikt eller diabetes
- äldre. Redan efter 50 år försämras vårt immunförsvar och vi löper större risk
- rökare
- personer med alkoholmissbruk
- personer med svår fetma
- svetsare som är utsatta för toxisk rök i arbete