Riskgrupper för pneumokocker

Det är de allra yngsta och de allra äldsta som särskilt drabbas men i alla åldrar finns grupper med ökad risk. Pneumokockinfektioner drabbar personer i alla åldrar men risken beror på hur väl vårt immunförsvar fungerar. Hos små barn, under två år, är immunförsvaret inte är fullt utvecklat och när vi blir äldre börjar immunförsvaret försvagas. Risken för allvarliga pneumokockinfektioner ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år.

Till riskgrupperna hör personer med kroniska underliggande sjukdomar som lungsjukdom, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol ökar också risken att drabbas av pneumokockinfektioner. Personer där mjälten opererats bort eller funktionen på annat sätt skadats har i likhet med individer med nedsatt immunförsvar på annat sätt, sjukdom eller medicinering en ökad risk för allvarlig pneumokockinfektion. De personer som redan tidigare haft en pneumokocksjukdom som lunginflammation löper också en ökad risk.

Även om pneumokockinfektioner i de flesta fall kan behandlas med antibiotika är vaccination en viktig åtgärd för att förebygga sjukdom och dödsfall särskilt bland små barn, äldre och riskgrupper. Sedan 1994 rekommenderar Socialstyrelsen att alla riskgrupper ska vaccinera sig mot pneumokocker. Socialstyrelsen föreslår även att personer över 65 år kan överväga vaccination mot pneumokocker. Sen juli 2015 har Folkhälsomyndigheten övertagit ansvaret för att utfärda rekommendationer om vaccination, men det tidigare beslutet kvarstår tillsvidare i avvaktan på ett nytt beslut som väntas under 2016.

Anledningen är att personer äldre än 65år rekommenderas vaccination är att de har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, till exempel lunginflammation. I dessa fall är risken för att återinsjukna i allvarlig pneumokocksjukdom betydande.

Hitta närmaste vaccinatör